Sköna lördag

Äntligen helg, så underbart skönt. Veckan har varit ett enda kaos, stress hit och stress dit. Men jag gnäller inte :-), det finns det så många andra som gör...

I torsdags var jag nämligen på föräldramöte på dagis. På något konstigt sätt har ordet föräldramöte blivit lika med ett forum för negativa energier och allmänt gnäll. Så var det även på föräldramötet i skolan för ett tag sen. Jag hade ingen större lust att gå dit men ville gärna höra hur personalen tänker om verksamheten och ja det kunde ju faktiskt vara kul att träffa de andra barnens föräldrar.

Men det hela slutade med att jag nu bestämt mig för att sluta gå på dessa möten och kommer i framtiden gladeligen läsa protokollet och sedan diskutera frågorna med personalen.

Det kanske är jag som missuppfattat det hela men jag anser ett föräldramöte är en stund då personalen träffar oss föräldrar och diskuterar frågor som rör VERKSAMHETEN! Ursäkta mig nu men jag skiter fullständigt i hur många gånger Kalle eller Pelle bajsar per dag. Sen undrar jag om jag och Niclas inte oroar oss för våra barn tillräckligt, för om man lyssnar på andra så låter dom i mina öron näst intill hysteriska... Att klä av sina barn varje dag efter dagis och tvätta och sprita dom för att få bort alla dagisbakterier låter väldigt, väldigt jobbigt.

Det gör mig ledsen när personalen berättar om verksamheten och framtiden med en sån entusiasm och glädje och sedan möts av kritik och negativet.
Jag brukar inte säga mycket på dessa möten men det pågick en väldigt lång diskussion rörande ombyggnad av matsalen. Den skulle bli större och ge barnen möjlighet att utvecklas på olika sätt och helt plötsligt jobbade alla som pedagoger och alla hade så dåliga erfarenheter av matrum av denna sort. Då var jag tvungen att räcka upp handen och säga -på min dotters förra dagis hade dom en sån matsal och det fungerade så bra. Niclas frågade när jag berättade om detta -tyckte du verkligen det? -Nä jag vet faktiskt inte vad jag tyckte men jag var tvungen att vara lite positiv...

Vart vill jag komma med allt detta? Det jag vill säga är att jag personligen har gett mitt fula förtroende till dessa personer att ta hand om mitt barn när jag jobbar. Jag kan inte gå och oroa mig för att dom inte gör sitt allra yttersta för att han ska ha det bra på dagarna och jag har svårt att tro att dom medvetet skulle göra något för att han inte skulle ha det bra. Sen vet även jag att det finns sämre platser och sämre personal. Men kan vi inte bara prova att gå på ett möte utan inställningen att allt är skit, och "nu jävlar ska dom få höra!"

Kanske är det jag som bott med en positiv man alldeles för länge ;-). Men ingenting blir mer än vad man gör det till. Jag har fått nog av dåliga energier!!!! Försök se det positiva i allt du gör. Det kanske inte alltid går men det gör det hela lite roligare...

Nu har jag gnällt klart för i dag ;-) Ha en underbar helg vänner!