
... i stugan tralla, lalla. Är det fler än jag som börjar få julkänsla? I söndags inhandlades och kläddes granen. Moa stod för dekorationen, det är väl så det ska vara när man är barn. Jag får ha mina fina kulor utan smällkarameller när barnen är stora. Lyckan i hennes ögon när hon fick klä den var obetalbar. Philip tittade på med förundrade ögon. Vad ska dom med den där till? Men när vi var klara lyste det även i hans ögon. Och man kunde se att han tänkte, vänta tills jag har min gåstol då ska jag åka fram och ge granen vad den tål ;-)

I går var jag på utvecklingssamtal på jobbet. Man kan lugnt säga att det är stora saker på gång. Eftersom det inte är officiellt än så tänker jag lämna er med en cliffhanger, ;-).
Hej så länge
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar