Min bästa storstadssemester

Min bästa storstadssemester gick till Milano i maj i år. Resan hade jag gett till Niclas i födelsedagspresent och för att det inte bara skulle bli shopping hade jag även bokat biljetter till Milan - Cagliari.

Läs mer om Milano och boka på Ving.se klicka här

Barnen lämnade vi i farmors trygga förvar och gav oss iväg en tidig morgon den 13 maj. När vi landade i Milano slog värmen emot oss och jag tror att det är en av de lyckligaste stunderna i livet. Kanske berodde det på att jag är så otroligt flygrädd och var överlycklig att ha fast mark under fötterna igen. Men den gästvänlighet som mötte oss var långt i från de fördomar jag hört hemifrån.

Första dagen sprang vi ut och in i alla modeaffärer, det är lätt att bli fartblind på priser när den ena butiken är dyrare än den andra. Men vilken tjej njuter inte av att få vara i modemecka?!?

Några av alla modebutiker. Till och med Mc Donalds kändes lyxigt.

Ett besök i katedralen Doumo hade vi hört var ett måste och jag kan bara instämma. Utsikten från taket är milslång. Vi var lite nyfikna på om man kunde se fotbollsstadion San Siro där från taket. Och helt plötsligt tonar den upp sig i horisonten. Den är magnifik, det var så att håret reste sig på armarna. kanske mest för att se Niclas lyckliga blick!

Utsikt från katedralen med San Siro i bakgrunden

På lördagen var det dags för match. Jag är inte speciellt fotbollsintresserad men såg ändå fram emot att få se Zlatan spela. Inför denna match hade Milan säkrat ligatiteln och när vi skulle åka till kvarteren vid Doumon för middag innan matchen fick vi en överraskning. När vi kom upp vid katedralen möttes vi av ett öronbedövande oväsen. Mitt på torget stod alla fotbollsspelarna och ca: 50 000 personer hade samlats för att hylla guldhjältarna. Hårresning nummer två. Det är bland det mäktigaste jag har varit med om. Det var så stämningsfull och sådan glädje att det var svårt att hålla tårarna borta.

Att ta sig till San Siro var lite inte det lättaste. Vi var inte ensamma om att vara på väg dit ;-). Väl inne på arenan fick vi veta att Zlatan inte skulle spela då han var skadad. Men det gjorde inte speciellt mycket för matchen var det sista jag tittade på jag hade fullt upp att ta in alla intryck från läktarna. 81 000 personer på ett och samma ställa hårresning nummer tre. Efter matchen blev det prisutdelning och segerfirande, vi kom inte från arenan fören efter tolv. Det är ett minne jag kommer att bära med mig hela livet.

Hemmasupportrar och seger firande!

Dagen efter matchen bestämde vi oss för att prova italiensk Happy hour. Vi tog oss ner till kanalområdet Porta Genova. På en Italiensk Happy hour beställer man en öl, ett glas vin eller en drink för ca: 7 Euro. Sedan får du äta gratis från en tapas buffé men ostar, skinkor, röror och mycket mer. Vi tog en barrunda och åt på lite olika ställen. Middag behövdes inte det gick att äta sig mätt på buffén. Detta är något jag varmt rekommenderar då man får möjlighet att prova rätter man kanske inte vågat beställa på restaurang.

Kanalen vid Porta Genova.

När helgen var över var det dags att bege sig hem till barnen som vi saknat så. Men det var två otroligt lyckliga föräldrar som kom hem med en upplevelse i bagaget som vi sent kommer att glömma.

En sak lovar jag er. Detta var första gången jag var i Italien men absolut inte den sista!

Milano, tornerò!!!!! :-)